måndag 6 april 2009

Ett ont måste

Mat just nu känns som ett ont måste. Vi sliter, gräver, planerar och planterar i vår trädgård nu under dessa härliga vårdagar och matpauserna blir snabba. Idag när jag slet och svettades ute i vår rabatt, som nu pryds av 50 nyplanterade lavendelplantor, kom Mannen ut med lunch till mig. Härligt att sitta ute i solen igen och njuta av en stunds vila och lite mat.

När Mannen var på konferens och njöt av alla goda middagar så passerade vår vecka omärkt förbi med rester, pannkaka och lite från frysen. Helt okej det också.

Öm i kroppen och trött i knoppen. En sjuk liten tjej ropar så...godnatt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar